Fem i topp

De fem mest spelade låtarna på min spelare den gångna veckan:

1. O Valencia! - The Decemberists
2. A Girl In Port - Okkervil River
3. Hey Sailor - The Detroit Cobras
4. This Too Shall Pass - Ok Go
5. Concrete Schoolyard - Jurassic 5

Filmiskt

Såg Precious härom kvällen.

Efter att ha trillat över trailern för någon månad sedan var jag inte säker på att jag skulle klara av att se den. Min filmdiet har på senare tid mest bestått av halvtaskiga feel good-filmer där man inte behöver tänka eller reflektera över något - man låter helt enkelt två timmar av ens liv försvinna - och Precious tycktes mig vara raka motsatsen till dessa.

Men den var riktigt, riktigt bra. Mörk men hoppfull. Inte ens Mariah Carey kunde förstöra den.

Danko

Jag fann igår att jag delar födelsedag med den numera avlidne Rick Danko - en gång basist i fantastiska The Band.

Bitarna föll på plats. Allt känns logiskt.

De vägar vi vandra

Klockan är egentligen lite för mycket för att det ska vara okej att inte ha stigit upp.

Det snöar. Igen.
Jag spillde salt på laptopen igår.



Jag har det bra.

I kollektivet

Det är lördag i kollektivet. Bara lampan i hörnet bredvid tv:n är tänd.

Vi röker cigaretter och dricker billig öl.

Bakfylla och en jobbig smak i munnen byts ut mot låtar från sextiotalet och en ny kväll i dimman.

The Underdog

It can't all be wedding cake
It can't all be boiled away

-Spoon

Livsregel #206

"Never turn down a girl's invitation to dance."

(saxat från 1001 rules for my unborn son)

Mean monsoon

Dan Auerbach - ena halvan av härligt primalbluesiga The Black Keys - har släppt en soloplatta som är ganska, pretty, bloody bra.

Att han också ståtar med ett skägg i klass med gamle Dostojevskij är bara grädde på moset.

In times of great discomfort...

Asså,

när det verkligen är dags att börja fila på den där b-uppsatsen. När det är dags att förbereda sig inför hemtenta, redovisning och mer redovisning. När det krävs fokus och koncentration - då letar han sig tillbaka till bloggen.

Hej cybervärlden. Hej då självrespekt, prestation och ett framtida jobb.

Sant

"Remember this: you’re just a lucky fucking guy. If people start telling you your dick looks bigger, remember that it’s not."

(saxat från Shit My Dad Says)

The timewaster's guide to the galaxy

Jag borde verkligen skriva klart det där talet ikväll. Det skulle ge mig en dag extra att öva på, vilket i sin tur leder till ett bättre framförande.

Men nu vet jag ju att jag har ytterligare ett dygn på mig.

Alltså är jag inte närmelsevis färdig.

En heads up förresten: snart kommer jag skriva ett inlägg som handlar om The Reigning Sound. Det är ett band som är så bra att andra band skäms för att kalla sig band. Nu säger väl du att "det skiter väl jag i", men då säger jag på stentuff engelska (samtidigt som jag rycker på axlarna) att det där är "your loss".

Hej då.

I touch myself

Det allra bästa med att glömma bort något trevligt är när man blir påmind om det.

Därför; dagens "80-talet-var-kanske-inte-så-dåligt-ögonblick" innefattar en sensuell dagdröm och The Divinyls.

Gör dig själv en tjänst och lyssna...

Vad lärde vi oss av det? Ska man sjunga om något styggt ska man göra det med lite klass.

"See, it’s like this: Love is doomed to fail because men are stupid and women are crazy"

-Matt Groening

(saxat från Kiss Me I'm Lazy)

Forever blowing bubbles

Bloggen är tillbaka efter att, på ett ganska effektivt sätt, ha blåst upp och spräckt tenta-bubblan.

Nu: feberdrömmar, neslig torrhosta och svettiga funderingar på vad som kan och inte kan bli.

Rock on.

Winterlong

Fredag morgon.
Nollgradigt.
Grått.
Blött.
Tolv timmar tentastudier (figurmästaren gör det igen; allitteration) hägrar.

Det gör ont nu.