Av alla karaktärsdrag jag ärvt av min far är kanske det konstigaste (om man nu är rätt person att bedöma det själv) att jag, i varje hushåll som råkat vara mitt hem, måste ha en kaffekopp som bara är min.
Om jag inte kan med att hävda äganderätt ska den i alla fall finnas tillgänglig varje gång jag känner för en cup of hot java.
På Djäknegatan har en lagom stor, vit och gul kopp med mumintroll på fått ta den rollen.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar