måndag 26 oktober 2009

The timewaster's guide to the galaxy

Jag borde verkligen skriva klart det där talet ikväll. Det skulle ge mig en dag extra att öva på, vilket i sin tur leder till ett bättre framförande.

Men nu vet jag ju att jag har ytterligare ett dygn på mig.

Alltså är jag inte närmelsevis färdig.

En heads up förresten: snart kommer jag skriva ett inlägg som handlar om The Reigning Sound. Det är ett band som är så bra att andra band skäms för att kalla sig band. Nu säger väl du att "det skiter väl jag i", men då säger jag på stentuff engelska (samtidigt som jag rycker på axlarna) att det där är "your loss".

Hej då.

fredag 23 oktober 2009

I touch myself

Det allra bästa med att glömma bort något trevligt är när man blir påmind om det.

Därför; dagens "80-talet-var-kanske-inte-så-dåligt-ögonblick" innefattar en sensuell dagdröm och The Divinyls.

Gör dig själv en tjänst och lyssna...

Vad lärde vi oss av det? Ska man sjunga om något styggt ska man göra det med lite klass.

onsdag 21 oktober 2009

"See, it’s like this: Love is doomed to fail because men are stupid and women are crazy"

-Matt Groening

(saxat från Kiss Me I'm Lazy)

Forever blowing bubbles

Bloggen är tillbaka efter att, på ett ganska effektivt sätt, ha blåst upp och spräckt tenta-bubblan.

Nu: feberdrömmar, neslig torrhosta och svettiga funderingar på vad som kan och inte kan bli.

Rock on.

fredag 16 oktober 2009

Winterlong

Fredag morgon.
Nollgradigt.
Grått.
Blött.
Tolv timmar tentastudier (figurmästaren gör det igen; allitteration) hägrar.

Det gör ont nu.

onsdag 14 oktober 2009

Fyra bugg och en coca-cola

En dag ska jag förklara för världen, och i synnerhet min favoritgranne, varför bugg (för människor utan någon form av social missanpassning) är förkastligt på så många plan.

Både ur ett estetiskt och moraliskt perspektiv.


Gör om, gör rätt.

Second, minute or hour

Jack Peñate
"I lost my head when I found my heart"

Gryning

Sömndepraverad, nattpromenerad - okomplicerad.

Ny dag.

Nu kör vi.

tisdag 13 oktober 2009

Predikament

Problemet med alkohol som social katalysator är att man inte kan dricka det jämt.

måndag 12 oktober 2009

Bette Davis eyes, Bright Eyes, Angel eyes etc.

Jag är svag för mycket, men jag är väldigt svag för ögon.

Det är så lätt att fastna i dem.

söndag 11 oktober 2009

Sunday morning coming down

Det finns inte en låt som bättre beskriver fenomenet söndagsångest än den här av Kris Kristofferson.

Jag ska inte göra det till en vana att posta hela låttexter här, men denna är för bra (och alldeles för rätt idag) för att inte presenteras i sin helhet:

Well I woke up Sunday morning,
With no way to hold my head that didn't hurt
And the beer I had for breakfast wasn't bad,
So I had one more for dessert
Then I fumbled through my closet for my clothes,
And found my cleanest dirty shirt
And I shaved my face and combed my hair,
And stumbled down the stairs to meet the day

I'd smoked my brain the night before,
On cigarettes and songs I'd been pickin'
But I lit my first and watched a small kid,
Cussin' at a can that he was kicking.
Then I crossed the empty street,
And caught the Sunday smell of someone fryin' chicken,
And it took me back to something,
That I'd lost somehow, somewhere along the way

On the Sunday morning sidewalk,
Wishing, Lord, that I was stoned
'Cos there's something in a Sunday,
Makes a body feel alone
And there's nothin' short of dyin',
Half as lonesome as the sound,
On the sleepin' city sidewalks - Sunday morning coming down

In the park I saw a daddy,
With a laughin' little girl who he was swingin'.
And I stopped beside a Sunday school,
And listened to the song they were singin'.
Then I headed back for home,
And somewhere far away a lonely bell was ringin'
And it echoed through the canyons,
Like the disappearing dreams of yesterday

On the Sunday morning sidewalk,
Wishing, Lord, that I was stoned.
'Cos there's something in a Sunday,
Makes a body feel alone.
And there's nothin' short of dyin',
Half as lonesome as the sound,
On the sleepin' city sidewalks - Sunday morning coming down

If I should fall from grace with God

Shane MacGowan

Groundhog Day

Söndag. Igen.

Tillbaka till verkligheten.

lördag 10 oktober 2009

Loving cup

I'm the man on the mountain, come on up
I'm the plowman in the valley with a face full of mud
Yes, I'm fumbling and I know my car don't start
Yes, I'm stumbling and I know I play a bad guitar

Give me little drink from your loving cup
Just one drink and I'll fall down drunk

I'm the man who walks the hillside in the sweet summer sun
I'm the man that brings you roses when you ain't got none
Well I can run and jump and fish, but I won't fight
You if you want to push and pull with me all night

Give me little drink from you loving cup.
Just one drink and I'll fall down drunk

Och så vidare...

Loving Cup - The Rolling Stones (från tidernas bästa album, alla kategorier - Exile On Main St.)

torsdag 8 oktober 2009

Detoxification complete

Tre timmar kvar.

Jag har visat mig mer karaktärsstark än vad jag trodde var möjligt. Ingenting är omöjligt nu.

Ad astra!

onsdag 7 oktober 2009

Where is my mind?

The Pixies

Jag finner...

centrifugalkraften i både tvättmaskiner och vågor hemskt intressant.

tisdag 6 oktober 2009

Chelsea Hotel No. 2

"Well nevermind, we are ugly but we have the music"

-Leonard Cohen

måndag 5 oktober 2009

Rat Packer

Jag skulle vilja återknyta till mitt tidigare inlägg; citatet av Frank Sinatra.

Det slog mig att det knappast kan finnas någon artist (eller annan offentlig person för den delen) som förärats med så många extremt tuffa smeknamn.

Smaka på dessa:
  • The Voice
  • Ol' Blue Eyes
  • The Chairman Of The Board

The Chairman Of The Board! Förstår ni?! Herre min skapare.

söndag 4 oktober 2009

Damn you, Jack Kerouac

Inte allt för sällan börjar jag fantisera i Americana-banor.

Långa landsvägar genom oändliga landskap.

Röd sand och het sol. Neonskyltar och stora bilar. Regn och skyskrapor. Hög musik och långa nätter.

Flottig mat på sunkiga vägkrogar.

Förr eller senare ska vi stilla hungern. Innan tjugosju var det väl, Emanuel?

Pondering

Existentiella funderingar en solig söndag i oktober. Vad ska man annars med söndagar till?

Det är höst nu.

fredag 2 oktober 2009

Nina Simone

En person som är själva definitionen av begreppet "cool".

Någon som alltid sade vad hon tyckte och gjorde vad hon ville. Någon som inte var rädd för att förklara för världen hur bra hon var, utan att det någonsin kändes fel eftersom hon kunde backa upp det med sin talang.

Så här ska det ha låtit under en konsert några år innan hennes död:

Nina Simone: "Do you love me?"
Publiken: "YES!"
Nina Simone: "You should..."

"I'm not gonna get too sentimental..."

Känslomässigt dravel är det värsta som finns - näst efter Nickelback.

Jag vill dock stillsamt konstatera, utan darr på stämman, att jag har tur som får omge mig med flera riktigt, riktigt bra vänner.

All I wanna do is...

Pow! Pow! Pow! Pow!