Inte allt för sällan börjar jag fantisera i Americana-banor.
Långa landsvägar genom oändliga landskap.
Röd sand och het sol. Neonskyltar och stora bilar. Regn och skyskrapor. Hög musik och långa nätter.
Flottig mat på sunkiga vägkrogar.
Förr eller senare ska vi stilla hungern. Innan tjugosju var det väl, Emanuel?
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar